Ulla von Yxkull, en av föreläsarna på Stockholmsföreningens Må-bra-resa till Åland, berättade om pågående forskning för att få fram nya läkemedel mot migrän.
När det gäller forskning om migrän, och läkemedel mot migrän, har Ulla von Yxkull undersökt vad som är aktuellt och på gång i världen idag. Hon delade med sig av det vid en föreläsning anordnad av Migränföreningen i Stockholms län.
Ulla började med att konstatera att vi som har migrän har en genetisk felprogrammering som medför en förhöjd basaktivitet i delar av vår hjärna. Detta gör att hjärnan blir extremt känslig för överbelastning, såsom starka sinnesintryck, kärlförändringar och hormonsvängningar. En orsak är försämrad balans i serotoninsystemet, vilket påverkar viktiga funktioner i bland annat känslolivet. Serotonin är en signalsubstans som verkar lugnande, dämpande och balanserande på våra hjärnor.
Vid brist på serotonin (exempelvis vid "avgiftning" av triptaner) är det viktigt att hjärnan har tillgång till tryptofan, som är ett förstadium till serotonin. Trypofan kan man hitta i hälsokostpreparat men även i mat som till exempel mjölk, kalkon, kyckling, fläsk, banan, avokado, valnötter, auberginer, plommon och ananas. Även Johannesört (kan påverka annan medicinering) och SSRI-preparat (anti-depressiva medel) ökar serotoninhalten.
Ulla berättade att forskning pågår för att hitta läkemedel som stoppar nervernas påverkan på blodkärlen, så kallade CGRP-hämmare (calcitonin gene-related peptide), den enda signalsubstans som man i dag vet frisätts vid en migränattack och direkt korrelerar med huvudvärken. Man räknar med att få fram ett läkemedel inom något år.
Ulla berättade också att forskning pågår på en glutamathämmare (Texampanel) som kan vara verksam mot alla typer av smärta. Glutamat är en signalsubstans som aktiverar hjärnan.
- Överkänslighet i hjärnan på grund av huvudvärken gör att vi även får smärtor i andra delar av kroppen.
Det har visat sig att migräniker lätt får anfall av kärlvidgande mediciner (exempelvis nitroglycerin) och att anfallet ofta sätter in cirka fyra timmar efter medicineringen. Man tror att patienterna är mycket känsliga för den kväveoxid som bildas.
- Forskningen på kväveoxid (NO) är störst i Danmark. Man hoppas där få fram en NO-hämmare, som skulle kunna fungera. Dessvärre är man osäker på vilka biverkningar en sådan medicin kan ge - eventuellt kan den hämma immunförsvaret. Kväveoxid är både virus- och bakteriedödande och frisätts i våra kärl när vi blir infekterade.
Det finns också en Alzheimermedicin, som man funderar på att använda mot migrän.
- Medicinen finns redan på marknaden, men man måste pröva hur migränpatienter svarar på den. Denna medicin ska hämma den "panikspridning" (Cortical Spreading depression, CSD) som uppstår i hjärnan i samband med ett migränanfall.
När det gäller andra medel än läkemedel, så finns det en liten apparat, som har en magnetisk funktion. När man känner de första symtomen på ett migränanfall, sätter man den mot nacken och fyrar av en liten stöt, som sägs kunna normalisera "elsystemet" i hjärnan som löper amok vid CSD.
Det finns även en annan liknande apparat under utveckling som jobbar med elstötar.
Stress (även positiv) är den faktor som har störst påverkan på de flesta migränpatienter.
- Tyvärr kan vi inte göra något åt det, men vi kan försöka få mer balans i våra liv, det vill säga inte för mycket eller för litet av någonting. Det behöver inte bli tråkigt!
- Försök hitta en nivå där just du fungerar, uppmanade Ulla, och tillade att det kan ta många år att hitta dit.
Britta Hjort Ekström
Läs mer om Migränforskning på gång
Om du vill läsa tidigare publicerade artiklar och reportage:
Klicka på rubriken "Senaste nytt" på startsidan.
