Migrän är inte längre en kärringsjuka

Migrän är inte längre en kärringsjuka

Av Lou Brundin, medicinsk krönikör, professor i neuroimmunologi
vid Karolinska Institutet

Ingen som inte haft ett riktigt migränanfall vet hur det är att ha ont i skallen. Vid första insjuknandet tror man att det rör sig om en blödning orsakad av ett aneurysm, allra minst. Smärtan och illamåendet är fullständigt olidligt och har en tendens att dyka upp när allt annat är som trevligast.

En solig dag kan bytas till ett helvete av uppkastningar i kombination med en explosivt dunkande smärta. Man vill dö.

Med införandet av läkemedelsgruppen triptaner på 1990-talet kom äntligen en effektiv metod att lindra anfallen och den gamla "kärringsjukan" fick lite högre status. Det fanns alltså en biologisk mekanism som kunde definieras som en effekt på serotonin 1B/1D-receptorn(Headache 2007; supplement 1: 58-63).

Nu räcker det inte längre med att bara vara kärring, andra viktigare patofysiologiska samband håller på att klarläggas. Calcitonin gene related peptide (CGRP) är en viktig mediator av dilatation i hjärnans kärl. Vid migränanfallet som inleds med kärlsammandragningar aktiveras sensoriska nerver som frisätter CGRP och vidgar kärlen, och detta ger den svåra smärtan.

Allt detta sker via den så kallade trigemino-cerebro-vaskulära reflexen. Triptaner har visserligen en effekt i detta system, men nu har man framställt selektiva hämmare av CGRP.

Det eleganta med att använda denna nya typ av blockad är att kärllumen normaliseras utan att övergå i en stark sammandragning av kärlet (Journal of Headache and Pain 2008; 9: 5-12). Sammandragningen är just en av de risker som finns med triptaner, och som bland annat i sällsynta fall kan leda till hjärtinfarkt.

Två viktiga kliniska studier på två olika CGRP-hämmare kommer att initieras i höst och många neurologer ser fram mot resultaten.

På senare år har det dessutom framkommit att cirka 50 procent av dem som lider av migrän med aura faktiskt har öppetstående foramen ovale (Headache 2007; 47, 1311-8). Den patofysiologiska betydelsen av detta är ännu oklar, men observationen kan vara en viktig ledtråd.

Förutom att omkring 10 procent av befolkningen lider av migrän har i princip alla neurologer jag känner till sjukdomen, från Oliver Sacks till de nyaste ST-rekryteringarna.

Det finns således tre skäl att låta migränpatienterna bedömas av neurologer. Förutom uteslutande av att det rör sig om en annan typ av huvudvärk och möjligheten att få rätt medicin, får patienterna i regel en upplevelse av total empati från en läkare med samma sjukdom.

Lou Brundin är professor och överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Om du vill läsa tidigare publicerade artiklar och reportage:
Klicka på rubriken "Senaste nytt" på startsidan.

Mer om migrän kan du läsa här: Migrän med och utan aura